energin...

... känns som bortblåst.

Märkligt egentligen, eller så inte...

Det är väl helt enkelt så att jag får ångest när det jag skriver måste hålla sig inom vissa ramar och innehålla vissa begrepp. Jag känner inte friheten att bara låta orden flöda. Jag har fått samma kritik på allt jag skrivit hittills inom utbildningen, att min diskussion håller måttet men att jag måste styrka mina åsikter med vetenskaplig forskning, alltså håller inte diskussionen egentligen. Men jag har ialla fall glidit igenom på godkändnivå.

Imorgon kl 16 ska examinationen lämnas in, det är 1000 sidor som ska behandlas på 5 sidor text. Flera verkar redan ha lämnat in, en i gruppen har presterat en referenslista som får mig att gapa... jesus christ superstar...!!!

Min första spontana tanke är: Jag blir trött. Överambitiösa studenter ger mig gåshud. Vad vet de om livet? är min andra spontana tanke... men så tänker jag en gång till, vi har bara olika sätt att bekräfta oss själva på. Hon identifierar sig som en duktig och engagerad elev och behöver kanske lyckas i sina studier för att känna sig nöjd med sig själv. Jag har svårt att se mig själv i den rollen. Jag är också duktig, engagerad och ambitiös, men jag försöker att leva också. Inte låta examinationerna styra livet. Livet är det som pågår hela tiden, det väntar inte till utbildningen är klar.

Och jag är inte mer naiv än att jag inser att jag retar gallfeber på de andra för att jag har en väldigt laid back inställning till examinationer.