Vinkevink!

Jag lever. Lever bloggen? Jag vet inte riktigt, men ett litet livstecken kommer från oss... mig och bloggen.

Ikväll lyssnar jag på Oscar Danielsson. Jag blev presenterad för honom på en konsert på Mosebacke för några månader sen och tyckte så himla mycket om det. Grammis har han fått sedan dess. Och ikväll hörde jag den här på svt när första programmet Född 2010 var.

Skolavslutningar...

... runt om i vårt avlånga land. Jag skulle behöva sätta lite fart så att jag kan göra avslut för den här sidan av sommaren. Jag får förfrågningar om vad jag gör... och ja, jag vet inte riktigt. Jag sitter och lyssnar på musik och pratar i telefonen med vänner. Surfar runt på olika sociala medier. Jag tror att jag försöker hämta igen mig. Det har varit en tuff vår, pluggmässigt.

Här är en låt som gått varm senaste veckan (härligt sound):
">

Nu ska jag dock sätta fart under någon timme... skolavslutning innebär att lärare slappnar och umgås tillsammans. I helgen är det två "skolfester" som jag fått inbjudan till, tyvärr har jag bara möjlighet att delta i ett av dem.

Pojkstreck...

.. likt Emil i Lönneberga.
Ett gäng öl står i förrådet och sonen och två vänner bestämmer sig för att helt enkelt hälla ur allt innehåll ur en halv låda. "Jag tyckte det var kul" berättar sonen för mig. Det var dock inte riktigt lika kul längre när pappa blev arg...

Kreativt tänkande

Trots att jag har skickat denna lilla berättelse till flera av er som läser min blogg, kan jag inte låta bli att lägga in här.

En gammal man bor ensam på en gård. Han skriver till sin enda
son, Petter, som avtjänar ett fängelsestraff.

Min käre son Petter!
Jag mår inte så bra nu för tiden. Jag orkar nog inte sätta potatis i år.
Jag börjar att bli för gammal för att vända potatislandet med
spade, även om det inte är så stort. Jag önskar att du var här.
Du skulle ha ordnat det där på ett kick.
Hälsningar
Pappa

En dryg vecka senare får bonden detta svar:

Kära pappa!
Du får på inga villkor gräva i potatislandet, för det var där jag
grävde ner liken.
Hälsningar
Petter

Nästa morgon väller det in poliser och kriminalare mm på gården.
De gräver upp hela landet men finner inte några lik eller benrester!
De ber bonden om ursäkt och drar iväg.

Några dagar senare mottar bonden ett nytt brev från sin son:

Kära pappa,
Nu kan du sätta potatisen i jorden.
Det var det bästa jag kunde åstadkomma här inifrån.
Hälsningar
Petter

Sonen måste ha haft en väldigt bra matematiklärare som lärt honom att tänka kreativt, problembaserat och dra logiska slutsatser...

Salubrin...

Följ min blogg med bloglovin

... på mina ben... !Myggorna var hungriga i lördags. Jag har dock bara en oräkenligt antal myggbett, slipper som tur är att få svullna bett.

En helt fantastiskt underbar helg i Hälsingland med dop, (Jag måste ha världens finaste gudbarn!) häst och vagn-åkning, underbar samvaro, god mat och som bonus träffa mitt yngsta kusinbarn och fem kusinbarn till så går det inte säga annat än att denna helg var en av de bästa!

Påhälsning på landet resulterade i rabarber... surt och gott. :-)
Idag har jag ätit lunch med moster och hennes man i storstaden i strålande sol. Livet är på topp! :-)

Denna fantastiska maj...

... bara fortsätter!

Idag har jag njutit av en lunch med Maria och hennes yngsta dotter Sally. De ska göra storstaden några dagar. Lyckliga var vi ikapp, jag och Maria, när vi äntligen sågs igen. Jag saknar verkligen henne och våra pysselstunder.

Hon visade upp sin fina väska, som hon både ritat mönster och sytt själv. Den otroligt vackra filten som hon virkat prydde barnvagnen. Ryamattan vågade jag inte nämna igen... ;-) Det var härliga tider när vi sågs och hade syjunta!

Bilder lånade av Maria Holmqvist.

Kommer de spela högt...

frågar killen på bänken bakom mig sin pappa när vi väntar på att konserten i Katarina Kyrka ska börja.
Nej, svarar pappan, det kommer de inte.
Men hur kommer Jesus höra då, undrar sonen. Och kommer sedan på att Jesus nog kommer att komma ned i kyrkan bara konserten börjar. Det är underbart att höra på barn i 4-5 års åldern när de funderar.

Konserten var till minne av Sanna Zetterberg.
"Ständigt nyfiken på ett annat liv, en annan kultur, ny kunskap och fylld av förhoppningar. Tidigt på morgonen den nittonde april 2008 klev hon in i det hon trodde var en taxi. En och halv timme senare hade Sanna bakbundits, blivit skjuten och bränd. Sanna blev nitton år" står på det blad som vi får när vi kommer in i Katarina Kyrka.

Sannas föräldrar har startat en minnesfond för att bekämpa uppkomsten av våldshandlingar till följd av socialt utanförskap i de mest utsatta områdena i Paris. Föräldrarna skriver: "Vi kan aldrig förlåta den ondska som Sanna föll offer för. Men ingen föds med sådan ondska. Barn som ingen älskar och ingen ser kan hårdna till människor med hat och våld inom sig".

Konserten börjar med att en för mig okänd kvinna berättar vilka artister som ska spela. Sedan beskriver en kompis till Sanna den livsglädje hon upplevde att Sanna kände. Hon läser några rader ur en uppsats som Sanna skrivit. "Om jag dör imorgon, så är det för tidigt för mig. Jag vill inte dö så tidigt, jag ska inte hyckla med det. Jag vill stanna hos er, jag älskar livet".
Sedan kommer de ett gäng artister. De som dröjer sig kvar för mig är de jag kommit för att se; Yonder och Christian Kjellvander.
Avslutningsvis stiger Sannas pappa upp, tackar alla och gör en slängpuss mot himlen.

Alkohol i barnböcker...

... är tabu.

Vid gårdagens middag berättade Anki om hennes C-uppsats. Hon har analyserat barnböcker utgivna 2007 och sett över hur festliga tillfällen presenteras i barnlitteraturen.

I en av barnböckerna beskrivs en kräftskiva där det finns 12 vuxna vid festen, på bordet finns två vinglas. Det är intressant hur tabubelagt ämnet är. Att vuxna dricker nubbe till kräftskivan är ju inget det hymlas om i andra sammamhang, men just i litteraturen ska barnen skonas. Alkoholen nämns inte i texten och på bilden finns som sagt två vinglas. Hur många vuxna känner just du som bara dricker hallonsaft och kaffe på kräftskivan? Det normala är tydligen att 17% av de vuxna dricker någon alkoholhaltig dryck... Om de nu överhuvudtaget är på fest.

I barnintervjuer i ämnet nämner alla barn att de vet att vuxna dricker alkohol vid kräftskivor och andra festligheter. Hur kommer det sig att det är så tabubelagt när vi kommer till barnkulturen och främst barnlitteraturen? Det är viktigt i sammanhanget att poängtera att det är inte alkoholmissbruk hon undersökt, utan förekomsten av alkohol. Jag ser framemot att få läsa hennes uppsats, särskilt för att se hur hon kopplat det till Foucault.